Det finns tre stora politiska ideologier: konservatismen, liberalismen och socialismen. Namnet konservatism betyder ungefär att den är ”bevarandets politiska ideologi”. Det är samma ord som konservburk. Men att konservatismen vill bevara betyder inte att den är emot förändring. Konservativa tror i allra högsta grad på utveckling – men de anser att utveckling måste bygga på det som funkat bra tidigare. Att bara ändra för ändrandets skull är inte samma sak som att bygga vidare. Konservatismen vill köra framåt med blicken då och då i backspegeln.

Konservatismen uppstod i motstånd mot franska revolutionen 1789 och de efterföljande Napoleonkrigen i Europa. Konservatismens grundare heter Edmund Burke. Men Burke hittade inte på konservatismen själv, utan pusslade ihop filosofi från både medeltiden och de gamla grekerna. Det har förmodligen alltid funnits konservativa – även om de inte själva alltid vet om att de är konservativa, eller för den delen har hört talas om Edmund Burke. Det konservativa förhållningssätt och den slags konservativa åskådning som Burke gav uttryck för finns helt naturligt i många människor. Men det är inte så enkelt att det kan beskrivas med bara ett ord eller en kort mening.

Många tror att konservativa bara säger nej till allting. Konservatismen är emot mycket av det som liberalismen och socialismen står för, men inte bara för att vara emot. Konservatismen vill i en annan utvecklingsriktning än både liberalismen och socialismen, och liberaler och socialister säger nej lika mycket till konservativa förslag som de konservativa säger nej till liberalernas och socialisternas förslag.

Konservatismen bygger mer än andra ideologier på värden istället för på idéer – värden som skapar mening i människors liv och som inte bara handlar om pengar. I olika länder har människor olika uppfattningar om vad som är mer eller mindre värdefullt och meningsfullt. Konservatismen vill skydda och utveckla sådana värden, och för det behövs både att människor agerar moraliskt och tar personligt ansvar, och att det finns en stark men liten stat som upprätthåller ordningen i samhället. Sammanhängande med detta är de konservativa för att det egna landet ska ha ett starkt militärt försvar och en effektiv polismakt, och en skola som uppfostrar alla till att bli självständiga människor.

Ett fritt samhälle med trygghet och kultur

Alla människor är olika enligt konservatismen, och detta ser man som någonting bra och fint. Konservatismen anser också att det inte finns någon människa som är perfekt, och att vi alla är en blandning av gott och ont inom oss. Men alla människor har också alltid möjligheten att välja mellan gott och ont. Mobbaren, liksom brottslingen, är enligt konservatismen en sämre människa än offret därför att han/hon väljer det onda samtidigt som han/hon ofta vet precis vad som är gott och ont och varför man borde välja det goda.

För de konservativa är det också väldigt viktigt med samhällsgemenskap. Välfungerande familjer och grannskap där folk bryr sig om varandra är minst lika viktigt som att alla talar samma språk och har vissa högtider och traditioner som den absoluta merparten i samhället firar och uppmärksammar. Konservativa tror att genom att ha en gemenskap tillsammans där alla har ungefär samma uppfattning om vad som är gott och ont, rätt och fel, kan vi alla leva i fred och frihet och hjälpas åt att göra samhället bättre tillsammans.

Konservatismen eftersträvar ett samhälle där människor kan leva i frihet tillsammans, utan att staten behöver styra. Och där hederliga, ansvarstagande medborgare vet att de skyddas och att de ohederliga och oansvariga hålls tillbaka, samtidigt som de som är duktigare och som tar ett större ansvar än andra blir belönade. I ett konservativt samhälle är alla medborgare lika inför lagen, och män och kvinnor får lön utifrån hur duktiga och framgångsrika de är – inte baserat på vilket kön man har.

Konservatismen vill ha ett socialt skyddsnät – d.v.s. en skattefinansierad välfärdsstat – men inte för alla utan bara för de svagaste. Konservatismen vill också ha låga skatter för alla företag och arbetstagare. Det ska löna sig att arbeta och göra rätt.

Konservativa vill ha ett stort civilsamhälle, med starka familjer och där människor är medlemmar i föreningar, startar band ihop, och har tid att lära sig baka farmors bullrecept. På det viset lever och blomstrar kulturen i samhället, och skapar gemenskap över generationerna. Det bästa från varje tidsålder lever vidare och inspirerar framtida generationer och skapar mening i deras liv. Detta ger en förståelse för att allt inte bara handlar om pengar. Farmors bullar är förmodligen bättre än den bästa och dyraste bullen du kan hitta ute på stan. Hur kan det vara så? Det är sådana saker som de konservativa bryr sig om, och det är möjligheten att låta en del av det gamla få leva vidare i det nya som de konservativa försvarar.

Varför ändra på det som funnits länge?

Ingenting är bra bara därför att det är nytt, tänker den konservative – och är samtidigt glad över vissa gamla saker som finns hemma och som man kan besöka på andra håll. Den konservative försvarar inte bara sin egen kultur utan alla folks rätt till sin kultur och till rätten att vara stolt över vem man är och var man kommer ifrån.

Varför ändra på någonting som fungerar bra? Eller någonting som har funnits ganska länge? Det undrar den konservative. Att ta bort eller förstöra någonting bara för att det är gammalt tycker de konservativa är fel. Tvärtom anser de konservativa att det som har funnits länge förmodligen är värt att bevara av just det skälet. Det värdefullaste som finns, enligt de konservativa, är det som finns kvar sedan många generationer tillbaka. Att bygga vidare vårt gemensamma samhälle på det som har blivit bestående och se samhällsutvecklingen som ett kretslopp, samt att vara försiktig när man ändrar och påverkar andra människor, är konservatismens väg till en bättre framtid.

Artikeln skriven av: Jakob E:son Söderbaum och Carl-Mikael A. Teglund

Referenser:

Burke, Edmund: Reflektioner om franska revolutionen (1790), Contra 1989. (köp den här)
Hamilton, Andy: "Conservatism", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Fall 2016 Ed.), Edward N. Zalta (red.).
Kirk, Russell: A Program for Conservatives (1954), revised ed., Henry Regnery Company 1962.
Kirk, Russell: Russell Kirk’s Concise Guide to Conservatism (1957), Regnery Gateway 2019. (köp den här)
Larsson, Reidar: Politiska ideologier i vår tid (7 uppl.), Studentlitteratur 2005. (köp den här)
Scruton, Roger: Conservatism – An Invitation to the Great Tradition, Profile Books 2017. (köp den här)
Söderbaum, Jakob E:son: Modern konservatism - Filosofi, bärande idéer och inriktningar i Burkes efterföljd, Recito förlag 2020. (köp den här)