Lästips för den vetgirige




Du har sedan tidigare viss koll på konservatismen, inklusive att Edmund Burke är dess lärofader och har kanske läst Burke eller någon bok av Russell Kirk eller Roger Scruton. Följande förteckning är våra rekommendationer rörande hur Du nu kan gå vidare och fördjupa Dig inom olika särskilt relevanta ämnesområden ur konservativ synpunkt.



Närmare om konservatismens filosofi och idéer

De två internationellt mest erkända och inflytelserika konservativa tänkarna under de senaste 65 åren är amerikanen Russell Kirk och engelsmannen Roger Scruton. Följande bok av Kirk, som dock är svår att få tag på, är inriktat på allehanda sakfrågor och klargör Kirks (relativt liberalkonservativa) syn på vad som är konservativ politik:


Desto lättare att få tag på är den följande av Scruton, där han ger ett helhetsperspektiv på sin (relativt socialkonservativa) syn på konservatismens filosofiska grunder och huvudsakliga politiska idéer:
  • Scruton, Roger: The Meaning of Conservatism (1980). 206 sidor. Köp den här.


Konservatismens lärofader är Edmund Burke. Både Kirk och Scruton, liksom statsvetare som Reidar Larsson, hänvisar till honom på detta vis. Hans bok Reflections on the Revolution in France (1790) är inte bara konservatismens portalverk, det är också dess viktigaste referensverk. Den finns i många upplagor, vi rekommenderar följande:
  • Graham Catlins kommenterade upplaga Core Conservatism - Edmund Burke's Landmark Definition. 351 sidor. Köp den här.

  • Den finns också översatt till svenska som Reflektioner om franska revolutionen. 238 sidor. Köp den här.


Vill man läsa en introduktion till Burkes tänkande på svenska rekommenderar vi:
Vill man fördjupa sig i Edmund Burkes tänkande utifrån hur detta tolkas av moderna konservativa är följande bok av Kirk den bästa i sitt slag (ISI:s utgåva har dessutom ett förord av Scruton):

  • Kirk, Russell: Edmund Burke - A Genius Reconsidered (1967). Köp den här.


...och vill man själv läsa alla Burkes egna viktigaste texter rekommenderas följande samling som dessutom är ganska billig:

  • Norman, Jesse (red): Reflections on the Revolution in France and Other Writings (2015). Köp den här.


Vid sidan om Burke framhåller t.ex. Scruton och Oakeshott att Friedrich Hegel är den enskilt viktigaste tänkaren för konservatismen. Scruton förklarar detta i närmare detalj i två essäer om Hegel i följande essäsamling:


För den som önskar en introduktion till Hegels filosofi rekommenderas följande:

  • Singer, Peter: Hegel - A Very Short Introduction (1983). Köp den här.


Vi rekommenderar inte att man ger sig i kast med att läsa Hegels egna verk. De är både otroligt tunga att läsa och svåra att förstå sig på.



Mer om konservatismen som idétradition

Många läsare vill kanske läsa mer om konservatismen som idétradition. Har man inte läst följande bok sedan tidigare så rekommenderas den varmt som en introduktion till konservatismens idévärld och idéhistoria:

  • Scruton, Roger: Conservatism - An Invitation to the Great Tradition (2017). Köp den här.


När man är inne på detta tema bör man också överväga att läsa den bok som satte fick konservatismen att blomstra i USA från 1950-talet och flera decennier framåt, där alla tänkare i Burkes efterföljd inom den anglosaxiska världen får en närmare presentation:

  • Kirk, Russell: The Conservative Mind: From Burke to Eliot (1953). Köp den här.


I följande bok beskrivs hur Burke i slutet av 1700-talet startade konservativa rörelser i både Storbritannien, på den europeiska kontinenten och i USA, och hur detta ledde till att han framåt sekelskiftet 1900 etablerades som den konservatismens lärofader vi idag känner honom som:

  • Jones, Emily: Edmund Burke and the Invention of Moder Conservatism, 1830-1914 - An Intellectual History (2017). Köp den här.


Följande bok på svenska ger bra perspektiv på konservatismens tidiga utveckling:

  • Hagberg, Knut: Burke, Metternich, Disraeli (1931)


Närmare om konservatismens människosyn och samhällssyn

Konservatismen bygger på en viss människosyn, och givet denna har den en viss samhällssyn till grund för sina politiska ståndpunkter. Konservatismens människosyn beskrivs bra och kortfattat i följande bok:


Människan har både en biologisk sida och en kulturell. Om kulturen och dess betydelse rekommenderas följande böcker:

  • Kennedy, Angus: Being Cultured - In Defence of Discrimination (2014). Köp den här.

  • Scruton, Roger: Culture counts - Faith and Feeling in a World Besieged (2007). Köp den här.


Konservatismen företräder ett stort civilsamhälle befolkat med ansvarstagande personer som bildar livsvariga familjer. Den bästa populärt skrivna boken som beskriver hur ett sådant samhälle fungerar, varför det är önskvärt, och hur det mesta av välfärden därmed kan hanteras inom den privata sektorn, är:


Den bästa boken att beskriva civilsamhällets filosofi ur konservativ synvinkel är den följande, som dock är ganska tungrodd:


En annan bok som förklarar det stora värdet av familjen, en av konservatismens viktigaste sakfrågor, är:

  • Zimmermann, Carle C.: Family and Civilization (1947). Köp den här.


En bok som beskriver hur världen är indelad i olika civilizationer, inte bara ett myller av olika kulturer och nationer, som är både vida populär bland konservativa internationellt och som rekommenderas av Scruton som ett ramverk för en konservativ världsåskådning, är:

  • Huntington, Samuel P.: Clash of Civilizations - And the Remaking of World Order (1996). Köp den här.


En stor fråga som berör detta ämnesområde, och som är viktig inom konservatismen, är huruvida det finns eviga värden och vilka dessa i så fall är. Konservatismen tror på eviga värden, men tror samtidigt inte att några mänskliga idéer kan betraktas som allmängiltiga för alla människor i alla tider. Hur går det ihop? I följande bok beskrivs på ett övertygande sätt den sorts eviga värden som konservativa tror på:


När det gäller de stora världsfrågorna hör förstås miljöfrågorna till dessa. Konservatismen är miljömedveten. Miljötänkandet som sådant är helt i linje med Burke, och de konservativas decentraliserade närpolitiska lösningar på miljöproblemen är betydligt bättre för miljön än socialisternas centralistiska globala lösningar som dominerar denna debatt idag. Följande bok beskriver detta utförligt:

  • Scruton, Roger: How to Think Seriously About the Planet - A Case For Environmental Conservatism (2012). Köp den här.


Konservatismen är överhuvudtaget skeptisk till ideologi. Många konservativa tänkare - liksom många statsvetare - ser inte heller konservatismen som en renodlad eller typisk ideologi, utan som att den i grunden är emot ideologier. En bok skriven från en konservativ utgångspunkt och som kritiserar ideologier, är:

  • Bolkestein, Frits: The Intellectual Temptation (2013). Köp den här.


Både liberalismen och socialismen är tydligt fokuserade på ekonomiska frågor. För konservatismen är de inte alls lika viktiga. Två ekonomiska tänkare som konservativa normalt uppskattar är Wilhelm Röpke och Friedrich Hayek. Följande böcker är bra sammanfattningar av deras tänkande:

  • Hakelius, Johan: Förmögen till värdighet - Wilhelm Röpke, människan och ekonomin (1999). Köp den här.

  • Boudreaux, Donald J.: The Essential Hayek (2014). Köp den här.


Vill man ge sig i kast med någon bok av Röpke eller Hayek själv rekommenderas:

  • Röpke, Wilhelm: A Humane Economy: The Social Framework of the Free Market (1960). Köp den här.

  • Hayek, Friedrich: Vägen till träldom: Till socialister i alla partier (1996). Köp den här.



Svensk konservatism

I den här artikeln får Du en överblick över konservatismens historia i Sverige, från Gustav III:s utbetalda svenska statspension åt Edmund Burke till vår tids konservativa organisationer.

De mest relevanta böckerna idag om konservatismens historia i Sverige är följande:

  • Pettersson, Simon O.: Svenska konservativa profiler (2017). Köp den här.

  • Elvander, Nils: Harald Hjärne och konservatismen - konservativ idédebatt i Sverige 1865–1922 (1961)

  • Heckscher, Gunnar: Svensk konservatism före representationsreformen Del I-II (1939, 1943)